– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Kronisk njursjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en stadig försämring av njurarnas funktion. Sjukdomen märks sällan på ett tidigt stadium, men kan skada många olika vävnader och organ i kroppen och är förknippad med en ökad risk för flera andra sjukdomar.

Det har visat sig finnas skillnader mellan könen i förekomst, utveckling och utfall av kronisk njursjukdom. Detta skulle kunna förklaras av biologiska skillnader mellan kvinnor och män, men även av skillnader i kvalitet på den vård som ges. Rekommendationerna för hur personer med risk för kronisk njursjukdom eller bekräftad sådan sjukdom ska diagnostiseras, följas och behandlas är desamma oavsett kön.

I den aktuella svenska studien har forskarna undersökt skillnader mellan män och kvinnor i rutinvården för kronisk njursjukdom.

Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion definierat som ett så kallat eGFR-värde mindre än 60 ml/min/1,73 m2. Data hämtades från projektet [Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)](https://ki.se/en/meb/scream), som innehåller information om alla personer i Region Stockholm som lämnat blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatininprover används tillsammans med faktorer som ålder och kön för att beräkna eGFR, den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, vilken ger ett mått på njurarnas funktion.

Studien omfattade personer över 18 år som lämnat kreatininprov 2009–2018\. Deltagarna följdes från första gången ett lågt eGFR-värde påträffades för att undersöka könsskillnader i diagnos av kronisk njursjukdom, hur njurfunktionen följdes, besök hos njurspecialist och läkemedelsanvändning.

För att undersöka utvecklingen över tid gjordes analyserna också en gång för varje kalenderår 2009–2018. Vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.

Inom de följande arton månaderna fick färre kvinnor än män diagnosen kronisk njursjukdom; åtta respektive tre procent. Skillnaden mellan könen noterades oavsett njursjukdomens stadium.

Det var ungefär dubbelt så sannolikt för män att komma till en njurläkare inom 18 månader efter att den nedsatta njurfunktionen identifierades. Detta gällde oavsett njursjukdomens stadium, förekomsten av albumin i urinen eller skälet till remittering.

– Det här är personer med trolig kronisk njursjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till njurspecialist och för att andra läkare blir medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Hos en hög andel av deltagarna, 91 procent av männen och 87 procent av kvinnorna, hade njurfunktionen följts genom att kreatininvärdet mättes minst ytterligare en gång inom de kommande 18 månaderna. Andelen där albumin i urinen mättes var lägre; 34 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna.

Skillnaderna mellan könen minskade men kvarstod när forskarna justerade för samsjuklighet, läkemedel och utbildningsnivå, och sågs även bland personer med bekräftad kronisk njursjukdom efter upprepad testning.

Generellt använde en högre andel av männen läkemedel av typen RASi (renin-angiotensin-systeminhibitorer), som är de huvudsakliga läkemedlen för att bromsa sjukdomen – 56 procent av männen jämfört med 47 procent av kvinnorna gjorde det. 38 procent av männen och 29 procent av kvinnorna hämtade ut statiner, läkemedel som rekommenderas för att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.

Användningen var högre i sjukdomsgrupper där det finns riktlinjer som starkt rekommenderade behandlingen, men även där var andelen kvinnor som tog ut läkemedlen lägre.

– Vi kan inte säga vad den här möjliga underbehandlingen av kvinnor beror på, om den kan förklaras av läkarens eller patientens ageranden eller skillnader i sjukvårdsprocesserna. Men vår studie visar på ett problem som går att rätta till, och att göra det bör vara vårt nästa drag, säger Juan Jesus Carrero.

Det är inte säkert att fynden kan generaliseras till andra sjukvårdssystem, men enstaka observationer i andra rapporter tyder på att det finns liknande könsskillnader även i Storbritannien, Kanada och USA.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet. Vissa av forskarna har fått anslag samt kompensation för föreläsningar och rådgivning från privata bolag utanför ramen för den här studien.

**Publikation:** ”[Sex Differences in the Recognition, Monitoring and Management of Chronic Kidney Disease in Health Care](https://jasn.asnjournals.org/content/early/2022/07/29/ASN.2022030373)”. Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser, Ylva Trolle-Lagerros, Marie Evans och Juan Jesus Carrero. _Journal of the American Society of Nephrology_, 29 juli, 2022, doi: 10.1681/ASN.2022030373

**För mer information, kontakta:**  
Juan Jesus Carrero, professor  
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet  
Telefon: 073-963 6948  
E-post: [juan.jesus.carrero@ki.se](mailto:juan.jesus.carrero@ki.se)

Oskar Swartling, doktorand  
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.  
Telefon: 073-5091133  
E-post: [oskar.swartling@ki.se](mailto:oskar.swartling@ki.se)


Karolinska Institutet

Ny studie visar skillnader i njursjukvård mellan kvinnor och män

**OssDsign AB (publ) (“OssDsign” eller ”Bolaget”) meddelar idag att bolagets nyligen förvärvade ortobiologiska produkt OssDsign Catalyst (tidigare Osteo3 ZP Putty) har utvärderats i en preklinisk forskningsstudie där benbildning och biomekanik utvärderades efter steloperation i ländryggen, så kallad spinalfusion. Resultaten visar att OssDsign Catalyst inducerade snabb och stabil benbildning vilket ledde till att framgångsrik fusion uppnåddes efter 26 veckor i 100% studiegruppen, jämfört med 60% i gruppen som erhöll en motsvarig marknadsgodkänd produkt.**

OssDsign utvecklar patientspecifika regenerativa implantat med syfte att återställa skallbensdefekter. I samband med det nyligen genomförda förvärvet av Sirakoss Ltd, breddade OssDsign sin produktportfölj med innovativa ortobiologiska lösningar, inklusive ett syntetiskt bengraft numera kallat OssDsign Catalyst. Produkten är baserad på nanokristaller med en unik struktur och kemi som är utvecklat att stimulera kroppens naturliga benbildning. OssDsign Catalyst utvecklas inledningsvis inom spinalfusion, ett indikationsområde vars marknadsvärde uppgår till cirka USD 2,6 miljarder 2021. I dagsläget uppnås inte den önskade kliniska effekten efter spinalfusioner i upp till 35 procent av fallen. Behovet av nya och innovativa produkter som har förmåga att förbättra läkning och benbildning, och på så vis förbättra det kliniska utfallet, är därför stort.

I den nyligen publicerade prekliniska studien användes en validerad och allmänt accepterad forskningsmodell för att utvärdera OssDsign Catalysts förmåga till gynnsam benbildning och inläkning efter spinalfusion. I studien jämförde forskarna användningen av autologt ben (individens egen vävnad) med OssDsign Catalyst i kombination med autologt ben samt med en jämförbar marknadsgodkänd ortobiologisk produkt i kombination med autologt ben. För att utvärdera utfallet av de olika produkterna genomfördes mätningar och biokemiska vävnadsanalyser vid fyra mättillfällen: efter 6, 9, 12 eller 26 veckors behandling. Efter 26 veckor uppvisade OssDsign Catalyst gynnsam benbildning och inläkning i 100% av de studerade fallen, jämfört med 60% av fallen med den marknadsgodkända produkten. Vidare visade vävnadsanalyser efter 26 veckor på konsekvent benbildning i behandlingsgruppen som erhållit OssDsign Catalyst, något som inte kunde observeras i jämförelseprodukten.

Sammanfattningsvis visade den prekliniska studien att OssDsign i kombination med autologt ben uppnådde överlägsen fusion och inläkning jämfört med en marknadsgodkänd ortobiologisk produkt. Resultaten är i linje med tidigare forskningsresultat rörande OssDsign Catalyst och stödjer fortsatta utvecklingsaktiviteter av produktplattformen.

”Vi är mycket glada över att OssDsigns nyförvärvade, toppmoderna ortobiologiska produkt visade på en hög behandlingseffekt i denna vetenskapliga studie och att produkten blir uppmärksammad i det internationella forskningssamhället. Det strategiska uppköpet har stärkt OssDsigns position genom att bredda vår produktportfölj med ytterligare en innovativ lösning för behandling av patienter som lider av svåra skador och sjukdomstillstånd,” säger Morten Henneveld, vd, OssDsign AB.

För att läsa hela den vetenskapliga artikeln klicka på länken: **[länk till studien](<https://www.thespinejournalonline.com/article/S1529-9430(21)00270-9/abstract>)**

**För mer information, vänligen kontakta:**  
Morten Henneveld, VD, OssDsign AB  
Tel: +46 73 382 43 90, email: [morten.henneveld@ossdsign.com](mailto:morten.henneveld@ossdsign.com)

**Certified Adviser**  
Bolagets Certified Adviser är Erik Penser Bank AB. Kontaktuppgifter: Erik Penser Bank AB, Box 7405, 103 91 Stockholm, tel: +46 (0)8-463 80 00, email: [certifiedadviser@penser.se](mailto:certifiedadviser@penser.se).

**Om OssDsign**  
OssDsigns vision är att skapa regenerativa lösningar, som så naturligt som möjligt återställer och botar patienter med kranie- och ryggradsdefekter. OssDsigns drivkraft är att ge patienter livet de förtjänar tillbaka, genom att i samarbete med kirurger integrera biomaterial och klinisk design för att skapa produkter som ger bättre läkningsförmåga. Med huvudkontor i Sverige förser OssDsign sjukhus över hela världen med implantat för kraniell rekonstruktion och andra applikationer inom ortopedisk kirurgi.


Nya prekliniska data visar att OssDsigns innovativa syntetiska bengraft ger bättre benomvandling efter steloperation i ländryggen än jämförbar ortobiologisk produkt