**En galaktisk tidsresa genom Vintergatans historia. Flyttfåglars övermänskliga krafter. Samt konsten att se och styra elektroner. Det är tre spännande forskningsprojekt som snart kan starta vid Lunds universitet tack vare en mångmiljonsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.**

**Per Eng-Johnsson**, professor vid institutionen för atomfysik vid LTH, får drygt 25 miljoner kronor för att göra något som ingen gjort förut. Han ska kombinera två olika laserbaserade tekniker för att studera hur materia reagerar på extremt starka och snabba elektriska fält. Förhoppningen är att därigenom få nya insikter om elektroners ofattbart snabba rörelser.

Teknikerna som ska korsbefruktas är två typer av attosekundpulser, sådana som består av snabba ljusblixtar och sådana som består av elektroner. Med de förra kan forskarna, förenklat beskrivet, observera elektronernas rörelser medan de med de andra kan påverka rörelserna med starka elektriska fält. I dagsläget använder forskarna vid LTH båda, men inte samtidigt.

– Detta innebär att vi kommer att kunna både studera och kontrollera elektronernas rörelser under förhållanden där detta inte gjorts tidigare, säger Per Eng-Johnsson.

Idén till projektet uppstod i samband med den pågående uppgraderingen av multiterawattlasern vid Lunds Lasercentrum, vilken kommer att göra det möjligt att skapa både ljus- och elektronpulser med pulslängder på några enstaka femtosekunder eller till och med några tiotals attosekunder. Tidsskalan är hisnande. En femtosekund är en miljondels miljarddels sekund. En attosekund är ytterligare tusen gånger kortare än en femtosekund.

Forskningen är ren grundforskning, men på sikt kanske andra kan dra fördel av det som Per Eng-Johnsson och hans kollegor förhoppningsvis får syn på. Exempelvis för att skapa kortare röntgenpulser för studier med hög tidsupplösning, eller för tillämpningar inom fotonik i gränslandet mellan optik och elektronik. Medsökande i projektet är Olle Lundh, Anne L'Huillier och Claes-Göran Wahlström från samma institution samt Tünde Fülöp från Chalmers.

**Tidsresa genom Vintergatan**

Ett annat projekt som också får pengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse handlar om rymden. Två Lundaastronomer, **Sofia Feltzing** och **Oscar Agertz**, ska tillsammans med samarbetspartners i Storbritannien och USA använda en galaktisk tidsmaskin. Syftet är att förstå hur det gick till när vår egen galax Vintergatan bildades.

Den galaktiska tidsresan görs med hjälp av avancerade datorsimuleringar som kommer att ta forskarna med på en virtuell resa genom Vintergatans historia. Observationer av Vintergatans stjärnor ska jämföras med simuleringarna för att göra dessa så realistiska som möjligt. Projektet får drygt 20 miljoner kronor från stiftelsen och har beviljats 45 miljoner simuleringstimmar vid europeiska PRACE, Partnership For Advanced Computing in Europe.

Forskarvärlden har de senaste årtiondena lärt sig mer och mer om hur galaxer bildas, men det finns fortfarande många obesvarade frågor. Exempelvis förstår man inte varför vissa spiralgalaxer slutar att producera nya stjärnor medan andra, som Vintergatan, fortsätter att skapa nya stjärnor. Med en ökad förståelse för Vintergatans historia kan forskarna få ny kunskap om galaxbildning i allmänhet.

– Det är en stor utmaning för modern astrofysik att förstå hur galaxer bildas och utvecklas. En särskilt spännande möjlighet är att försöka få fram vilka delar av Vintergatan som har formats vid vilken tid, säger Sofia Feltzing och Oscar Agertz vid Lunds universitet.

**Flyttfåglar förses med ny teknik**

Ett tredje nytt forskningsprojekt har fokus på flyttfåglar. Biologiprofessor **Anders Hedenström** vid Lunds universitet får cirka 23 miljoner kronor för att ta ett helhetsgrepp på de faktorer som påverkar flyttfåglar och deras flygning från en del av världen till en annan. Projektet löper över fem år och görs tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson.

För fåglar kostar det mycket energi att flyga. Därför är det extremt viktigt att de använder energin så effektivt som möjligt. När exempelvis myrspoven på en vecka gör sin nonstopflygning på 11 000 kilometer från Alaska till Nya Zeeland är det ett kraftprov som enligt Anders Hedenström motsvarar om en människa skulle springa 1 200 maratonlopp i sträck. Utan att stanna och utan att äta.

För att förstå hur fåglar klarar detta ska forskarna bland annat studera aerodynamiken, vingarnas arbete, hur effektivt de omvandlar energi till transport, och om rutten på väg till övervintringsplatsen är optimal eller ej. Forskarna använder den allra senaste tekniken i projektet. Nya mikrodataloggar har tagits fram som registrerar acceleration, lufttryck och position. Forskarna ska också utveckla skräddarsydda dataloggar som ska kunna registrera aktiviteten i luften och vilka kostnader som fåglar får betala när de flyttar, exempelvis energin som går åt.

– Med det här verktyget kommer vi även att kunna identifiera faktorer som förklarar varför många flyttfåglar har minskat i antal, både i Europa och i Nordamerika. Vi ska också på ett bättre sätt än idag kunna förutsäga ändrade flyttningsmönster vid klimatförändringar, säger Anders Hedenström.

Lunds universitet får dessutom ytterligare en del av kakan i årets anslagsomgång från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gäller växtfysiolog **Allan Rasmusson** som tillsammans med Vivi Vajda, vid Naturhistoriska riksmuseet, ska studera växters överlevnadsstrategier – på dinosauriernas tid och idag. Stiftelsen anslår närmare 29 miljoner kronor till projektet, som leds av Vivi Vajda.

Genom att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter ska projektet ge svar på hur dessa skiljer sig ifrån, men även liknar, dagens växter. Forskarna kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmåga i samband med katastrofala miljöförändringar och massutdöenden. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.

**Mer information:**

Per Eng-Johnsson, professor i atomfysik  
Institutionen för atomfysik, Lunds universitet  
046-222 76 58  
070-886 88 25  
[per.eng-johnsson@fysik.lth.se](mailto:per.eng-johnsson@fysik.lth.se)

Sofia Feltzing, professor i astronomi  
Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet  
[sofia.feltzing@astro.lu.se](mailto:sofia.feltzing@astro.lu.se)

Oscar Agertz, biträdande universitetslektor  
Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet  
[oscar.agertz@astro.lu.se](mailto:oscar.agertz@astro.lu.se)

Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi  
Biologiska institutionen, Lunds universitet  
046-222 41 42  
070-543 19 36  
[anders.hedenstrom@biol.lu.se](mailto:anders.hedenstrom@biol.lu.se)

Allan Rasmusson, professor i växtfysiologi  
Biologiska institutionen, Lunds universitet  
046-222 93 81  
0730-73 84 23  
[allan.rasmusson@biol.lu.se](mailto:allan.rasmusson@biol.lu.se)



Presskontakt:  
Lena Björk Blixt; Lunds universitet  
0709-797970

![](https://res.cloudinary.com/ipo-se/image/upload/v1624361244/a49359f508feb538qn_a3ca107f0c.png)


Forskning på flyttfåglar, galaxer och elektroner får mångmiljonbelopp

**Två forskare vid Lunds universitet får sammanlagt cirka 52 miljoner kronor i åtråvärda anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Det ena projektet handlar om kiselalgernas tidiga tillväxt i havet för 250 miljoner år sedan och de globala effekter som algernas tillväxt gav upphov till.** **Det andra forskningsprojektet ska utforma den nödvändiga reglertekniken bakom fossilfria städer.**

**Daniel Conley, professor i biogeokemi** vid Lunds universitet, får drygt 26 miljoner kronor för ett femårigt projekt om kiselalger i havet. Kiselalger har en väsentlig inverkan på den globala biogeokemiska cykeln hos både kol, kiseldioxid och andra näringsämnen som reglerar havets produktivitet och i slutändan planetens klimat. Varje dygn tar dessa små encelliga organismer upp enorma mängder kol ur luften, mer än dubbelt så mycket som mänskligheten släpper ut via fossila bränslen.

I det nya forskningsprojektet ska Daniel Conley undersöka hur kiselalgernas tidiga evolution för cirka 250 miljoner år sedan påverkade de globala kretsloppen för både kol och kisel samt andra näringsämnen.

– Vi kommer att bidra med nya insikter om hur spridningen av kiselalger fundamentalt påverkade havsmiljön, säger Daniel Conley.

Forskarvärlden har hittills inte undersökt detta händelseförlopp eftersom det saknas fossilfynd av kiselalger i äldre berglager. Istället har fokus legat på kiselalgernas betydligt vanligare fossila avtryck de senaste 66 miljoner åren. Men molekylära klockor pekar på att kiselalgerna utvecklades långt tidigare, redan efter det gigantiska massutdöende som drabbade större delen av livet på planeten för cirka 250 miljoner år sedan.

– Nu tänker vi leta fram bevis för kiselalgernas tidiga evolution och även beräkna den omfattande förändring som de medförde på de globala kretsloppen, säger Daniel Conley.

Conleys forskning på globala kretslopp belönas nu för andra gången på kort tid. I höstas fick han drygt 34 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ytterligare frågeställningar kring det globala kretsloppet för kisel.

**Anders Rantzer, professor i reglerteknik** vid LTH, är den andra av de två Lundaforskare som nu får det prestigefyllda ERC-anslaget.

Många tekniska prylar och system kan tacka reglertekniken. Överallt finns den, utan att vi tänker på det, och kallas därför ibland för den ”dolda tekniken”. Förenklat ser den till att processer uppför sig på önskat sätt.

Nu när det finns tryck att minska klimatpåverkan blir reglerteknik än mer relevant, eftersom väldigt många komponenter måste samverka, berättar Anders Rantzer:

– Det kan handla om allt från fjärrvärmenät och elnät till vindkraft och trafikflöden. Utmärkande för mycket modern infrastruktur är att den är sammankopplad i nätverk. Då behövs mer raffinerade metoder för optimering och drift än idag, säger han.

Och det är just detta som Anders Rantzer tänker utveckla med de dryga 25 miljoner kronor han fått från Europeiska forskningsrådet. I grunden handlar det om teorier, algoritmer och matematik som ska utformas så att systemet klarar av att vara flexibelt, trots den tilltagande komplexiteten som uppstår med flera användare, krav på energieffektivitet samt, inte minst, individuella anpassningar. De senare kan handla om att styra energiförbrukningen efter önskemål, faktiskt beteende eller väderprognoser.

En draghjälp i både forskning och implementering är maskininlärning, som i sin tur bland annat är ett resultat av den drastiskt ökade datakapaciteten. Forskningen är teoretisk, men kommer delvis att genomföras tillsammans med industrin som studerar nya koncept för fjärrvärmenät.

**Pengarna till de båda** nya forskningsprojekten vid Lunds universitet kommer från Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda anslag, ERC Advanced Grants. Dessa anslag söks i hård konkurrens med forskare från hela världen och delas ut till personer som bedriver forskning i världsklass. Sammanlagt sex svenska forskare beviljas pengar i årets omgång. Förutom de båda Lundaforskarna får följande lärosäten var sitt anslag: Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet samt Uppsala universitet. Europeiska forskningsrådets information om de beviljade anslagen finns på deras [webb](https://erc.europa.eu/news/erc-2018-advanced-grants-results).

För mer information, kontakta:

Daniel Conley, professor

Geologiska institutionen, Lunds universitet

Tel 046-222 04 49

[daniel.conley@geol.lu.se](mailto:daniel.conley@geol.lu.se)

Anders Rantzer, professor

Institutionen för reglerteknik, Lunds universitet

Tel 046-222 87 78

[anders.rantzer@control.lth.se](mailto:anders.rantzer@control.lth.se)

![](https://res.cloudinary.com/ipo-se/image/upload/v1624361244/a49359f508feb538qn_a3ca107f0c.png)


Lundaforskare kammar hem prestigefyllda mångmiljonbelopp

**Lunds universitet får drygt 41 miljoner prestigefyllda kronor från Europeiska forskningsrådet. Pengarna går till två nya forskningsprojekt inom biologi respektive miljöforskning. Den ena satsningen handlar om att tränga in i en av djurvärldens allra känsligaste biologiska kompasser. Det andra projektet ska undersöka problemen med allt färre pollinerande insekter.**

**Lundaprofessorn Marie Dacke** kommer att undersöka och kartlägga ögon, nervsystem och hjärna hos dyngbaggar. Bland annat ska hon och forskarlaget i realtid mäta dyngbaggarnas hjärnaktivitet när de små djuren navigerar över den sydafrikanska savannen. Målet är att förstå optiken och neurobiologin som ligger bakom den kompass som gör att dyngbaggarna styr rätt och rullar sina dyngbollar i en rak kurs trots total avsaknad av landmärken.

Det är med hjälp av den biologiska kompassen som exempelvis ökenmyror inte går vilse, svalor hittar sina häckningsplatser och en sköldpadda hittar tillbaka till ön där den föddes. Dyngbaggarna kan styra efter solen och månen, men deras kompass är dessutom tillräckligt ljuskänslig för att under mörka nätter kunna utvinna information från Vintergatans bleka stjärnband.

– Dyngbaggen är mitt modelldjur. Deras kompass är unik i djurens värld. Projektets mål är att förstå hur en hjärna som är mindre än ett riskorn bearbetar information på himlavalvet, och att med hjälp av den kunskapen skapa en komplett modell över hur en biologisk kompass fungerar, säger Marie Dacke.

I sitt nya projekt söker hon svar på frågan hur ett nervsystem integrerar en mängd olika sinnesintryck för att kunna ta ett relevant beslut. Svaret kan få betydelse inom neurobiologin och perceptions- och kognitionsforskningen. Elektronikindustrin kan också komma att dra nytta av forskningsresultaten i sin strävan att försöka utveckla mindre och ljuskänsligare sensorer. Projektet kan också inspirera till nya lösningar inom artificiell intelligens, AI, såväl i industrin som i våra hem.

**Lundaprofessorn Yann Clough** ansvarar för det andra projektet som nu får klartecken från Europeiska forskningsrådet. Detta projekt handlar om den oroväckande bristen på pollinerande insekter. Allt tyder på att populationer av vilda insekter, bland annat vilda bin och fjärilar, har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Men frågan är hur mycket ett enskilt ekosystem påverkas av situationen.

– Detta kommer jag att reda ut i mitt forskningsprojekt, bland annat genom experiment där jag stänger ute pollinerande insekter från delar av gräsmarker under flera år, säger Yann Clough.

Problemet med färre pollinerande insekter har varit känt en längre tid och fått stor uppmärksamhet, men fortfarande är kunskapen begränsad beträffande konsekvenserna för ekosystemen. Preliminära resultat tyder på att naturbetesmarker i områden med intensivt jordbruk påverkas negativt; färre pollinerare i området resulterar i färre blommande växter i betesmarken. En sådan förändring kan hota den biologiska mångfalden, särskilt om värdefulla naturbetesmarker drabbas. Situationen skulle dessutom kunna påverka gräsmarkens produktivitet, alltså hur mycket bete gräsmarken ger, och även förmågan att lagra kol och motverka klimatförändringar.

Yann Clough kommer i sitt projekt att studera under vilka omständigheter brist på pollinering kan uppstå och vilka följder det har, men även hur man på ett effektivt sätt kan motverka problemen genom riktade åtgärder för att stödja pollinerande insekter. Det kan exempelvis innebära anpassad markanvändning runt särskilt känsliga områden. Projektet kommer att innefatta fältstudier i Skåne.

– Att synliggöra vilken ekologisk betydelse insekter har, både för miljön och för oss människor, är väldigt viktigt, säger Yann Clough.

Pengarna till de båda nya forskningsprojekten är prestigefyllda anslag, ERC Consolidator Grants, som söks i hård konkurrens med forskare från hela världen.

För mer information, kontakta:

Marie Dacke, professor

Biologiska institutionen, Lunds universitet

Tel 073 812 87 98

[marie.dacke@biol.lu.se](mailto:marie.dacke@biol.lu.se)

Yann Clough, professor

Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

Tel 046 222 68 31, 076 226 80 70

[yann.clough@cec.lu.se](mailto:yann.clough@cec.lu.se)

![](https://res.cloudinary.com/ipo-se/image/upload/v1624361244/a49359f508feb538qn_a3ca107f0c.png)


Naturvetenskap

Forskning på flyttfåglar, galaxer och elektroner får mångmiljonbelopp

Lundaforskare kammar hem prestigefyllda mångmiljonbelopp

Mångmiljonsatsning på biologisk kompass och pollinerande insekter