Nu är Delmi-podden äntligen tillbaka för en ny säsong. Under hösten kommer nya avsnitt att släppas på olika teman gällande migration och integration. I avsnitten introducerar programledaren **Ann-Louise Rönestål Ek** lyssnarna till ett nytt, relevant ämne kopplat till en av Delmis publikationer med hjälp av kunniga gäster och forskare. Ann-Louise kommer även få besök av delmiten **Diana Sarbast** och tillsammans diskutera aktuella frågor.

Samhällsdebatten kring ämnen som rör exempelvis flyktingmottagande, uppehållstillstånd och avvisningsbeslut är ofta brännande. Det finns mycket åsikter och känslor, men inte alltid relevanta argument grundade i ny forskning. Delmi-podden vill fungera som en motvikt till den polariserade debatt som förs genom att ha faktabaserade diskussioner. Delmi-podden är samtidigt ett enkelt och smidigt sätt att få nyanserad kunskap och perspektiv om svensk och internationell migrationspolitik.

Varje avsnitt motsvarar en koncis djupdykning i en specifik aspekt av ämnena. Under höstens första avsnitt diskuteras den reglerade invandringen och barnets bästa med rapportförfattaren **Louise Dane** och Migrationsverkets rättschef **Carl Bexelius**. Vilken effekt har inkluderingen av barnkonventionen i svensk lag i asylärenden som rör barn?

Följ [Delmi-podden](https://www.delmi.se/delmi-podden/) där poddar finns för att inte att missa något avsnitt. Glöm inte heller att lyssna igenom förra säsongen om du inte redan har gjort det och skriv gärna en recension om vad du tycker!

Lyssna på avsnittet här: [Barnets bästa i asylärenden](https://www.delmi.se/delmi-podden/avsnitt-7-barnets-basta-i-asylarenden/)

För frågor om podcasten, kontakta: [ju.delmi@regeringskansliet.se](mailto:ju.delmi@regeringskansliet.se)


Ny säsong av Delmi-podden!

**När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande och hur tankesättet kring** **flyktinginvandring **vilar på felaktiga grunder.\*\*\*\*

– Det finns en uppfattning om att ett land kan ha antingen en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är fel, för det går att ha båda. Flyktinginvandringen kostar inte Sverige. Tvärtom bidrar den med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Han har länge forskat om EU:s övergripande politiska ekonomi samt om frågor kring migration, medborgarskap och identitet inom det europeiska integrationsprojektet.

I boken _A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy_ belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande. Bland annat går han igenom den ekonomiska forskningens syn på flyktingar samt EU-ländernas resonemang kring flyktingkrisen 2015, när ett stort antal människor flydde till Europa. I diskussionen kring hur EU skulle hantera de flyende människorna utgick man ifrån att de var en kostnad. Likaså var den svenska regeringen och den ekonomiska expertisen eniga om att flyktingmottagandet 2015 skulle bli en stor kostnad. En kostnad som skulle skapa stora underskott, ta pengar från välfärden, tvinga staten att låna och kanske också tvinga fram skattehöjningar. Makthavare framställde detta ekonomiska resonemang, inte som en prognos, utan som ett ofrånkomligt faktum.

Professor Peo Hansen menar att detta kostnadsperspektiv bygger på en bristfällig kunskap om makroekonomi. En stats utgifter, påpekar han, kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer. I ett hushåll må spenderade pengar vara förlorade, men när en stat spenderar är detta alltid en inkomst för resten av ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner.

Peo Hansen menar istället att statens kostnader för flyktinginvandring bidrar till att öka tillväxten. Med tillväxten ökar också skatteintäkterna, vilket i sin tur kan generera överskott. Åren 2016 och 2017, då staten lade som mest pengar på flyktingar, blev överskotten de största på ett decennium.

– Regeringen, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Riksbanken hade alltså fel när de tvärsäkert uttalade sig om att flyktingutgifterna skulle leda till underskott 2016 och 2017. Tack vare de statliga flyktingpengarna som kommunerna tilldelades gjorde samtidigt den svenska kommunsektorn ett av sitt bästa resultat någonsin 2016, nära nog samtliga 290 kommuner gjorde överskott. Långt ifrån alla pengar gick till flyktingrelaterade investeringar, utan de förstärkte även kommunernas välfärd, infrastruktur och likviditet, säger Peo Hansen.

Peo Hansens bok tar avstamp i den makroekonomiska skolbildningen Modern Monetary Theory (MMT), vilken han menar hjälper oss med en korrekt beskrivning av hur det går till när staten spenderar och vilka konsekvenser det får. Genom att lyfta teorin vill han bidra med verktyg för att modernisera både migrationspolitiken och forskningen om migration.

**Bok**:  
A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy. Peo Hansen (2021). Agenda Publishing, https://www.agendapub.com/books/53/a-modern-migration-theory

**Kontakt:**  
Peo Hansen, professor i statsvetenskap, 011-36 34 23, peo.hansen@liu.se

Pressmeddelandet skickat av:  
Therese Ekstrand Amaya  
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet  
www.liu.se  
013-282251 eller 073-2701814  
therese.ekstrand.amaya@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. [Prenumerera här](https://liu.se/artikel/forskning-och-samhalle-nyheter-fran-liu)


Flyktingar

Ny säsong av Delmi-podden!

Ny bok visar hur flyktinginvandring gynnar samhällsekonomin