2021 blev ett år med nya toppnoteringar för M&A-aktiviteter, både sett till antal och volymer. Totalt genomfördes cirka 62 000 företagsaffärer, vilket motsvarade en ökning på 24 procent i förhållande till 2020. Det totala värdet av dessa transaktioner var 5 100 miljarder dollar, vilket i sin tur är en ökning med 57 procent mot 2020 och cirka 20 procent över den tidigare högstanoteringen från 2007.

– Efter ett exceptionellt 2021 så pekar mycket på fortsatt högtryck även i år. Många transaktioner ligger i fas för genomförande och vi ser en fortsatt mycket stark efterfrågan på välskötta bolag. Detta drivs bland annat av en ökande tillgång på kapital från finansiella investerare i kombination med att många industriella köpare söker tillväxt genom förvärv, menar Jonas Ericson, som är arbetar med företagstransaktioner inom PwC Sverige och fortsätter;  
– Transaktionsintensiteten är hög i många branscher, men några som utmärker sig speciellt är tech- och mjukvarubolagen med SAAS-affärsmodeller, och som har skalbara affärsmodeller som snabbt kan realiseras av köpare.

**Allt fler affärer för Private Equity**  
Private Equity-bolagen tog allt större plats bland de affärer som genomfördes globalt under 2021. Närmare 40 procent av M&A-aktiviteterna involverade Private Equity-fonder, vilket kan jämföras med snittet under de fem senaste åren på 25 procent. Dessutom stod de här bolagen för 45 procent av det totala affärsvärdet under 2021 - en tydlig ökning i förhållande till femårssnittet 30 procent.

– Private equity-bolagen avslutade förra året med välfyllda fonder redo för nya affärer och som ökat med 14 procent sedan förra årsskiftet upp till 2 300 miljarder dollar. Det här ger självklart goda förutsättningar för fortsatt M&A-aktivitet och samtidigt så ökar trycket på att skapa värden i en situation med stigande räntor, högre multiplar och ökade förväntningar på hållbarhet i olika former, anser Jonas Ericson.

**Utvecklingen av SPAC fortsätter och spetsar till konkurrensen globalt**  
Den så kallade SPAC-trenden har varit tydlig globalt under de senaste åren och inte minst i USA. Enligt rapporten så kommer SPAC-initiativen att ta fart igen under 2022 efter den svacka som inträffade i slutet av 2021. Konsekvenserna väntas också bli tydliga med närmare 500 SPAC-bolag som ännu inte har tillkännagivit ett köp och med den korta tidsram som ofta finns för att slutföra en affär. Det här kommer att resultera i en tilltagande konkurrens om förvärv mellan SPAC:s, PE-bolag och andra aktörer under både 2022 och 2023.

– Ur ett globalt perspektiv så leder det här till att redan höga multiplar för eftertraktade tillgångar trissas upp ytterligare, vilket i sin tur gör det viktigare än någonsin att ha en gedigen plan för värdeskapande på plats vid förvärv. Att arbeta långsiktigt med de här delarna även efter att affären genomförts, tror vi kommer att bli en nyckelkomponent för att bygga framgång framöver, avslutar Jonas Ericson.

**Om rapporten**  
PwC:s rapport Global M&A Industry Trends innehåller en global analys av företagsaffärer inom totalt 24 branscher. Här kan du ladda ner rapporten: [Global M&A Industry Trends: 2022 Outlook](https://www.pwc.com/gx/en/services/deals/trends.html)


Fortsatt högtryck för företagsförvärv under 2022

– Undersökningen visar att affärer som drevs med överlappande förmågor i främsta rummet genererade en betydligt bättre årlig totalavkastning för aktieägarna. I genomsnitt var resultatet drygt 14 procentenheter bättre än för de affärer som saknade samma fokus, berättar Johan Rosenberg, som är ansvarig för M&A på PwC Sverige.

I studien har PwC tittat närmare på de 50 största affärerna med noterade köpare inom totalt 16 branscher. Målet har varit att utvärdera de egenskaper som kännetecknade de gynnsamma affärerna ur ett köpar- och aktieägarperspektiv.

– Om en affär leder till värdeskapande beror mindre på om den syftar till konsolidering, diversifiering eller inträde på nya marknader. Det som spelar roll är om det finns en tydlig logik för kapacitet och förmågor mellan köparen och det uppköpta bolaget, säger Johan Rosenberg.

Resultaten visar att två ingredienser var vägvinnande för en långsiktigt lyckad affär. Dels att köparen förvärvar utifrån ett mål för en kompetens eller förmåga som bolaget behöver stärka. Dels att köparen använder sina egna styrkor och kompetenser för att generera värde från bolaget som köps.

– Affärerna där någon av de här två faktorerna ingick, genererade en genomsnittlig årlig total aktieägaravkastning som var 3,3 procentenheter över genomsnittet. Affärer utan några av de egenskaperna däremot gav en avkastning som var 10,9 procentenheter under snittet.



**Största fördelarna inom branscherna läkemedel, hälsa och telekom**  
Fördelarna med fokus på förmågor kunde noteras i samtliga 16 undersökta branscher. Andelen kapacitetsdrivna affärer var högst inom läkemedelsbranschen (92 procent).

– Det här är logiskt eftersom branschens affärer ofta kombinerar ett företags innovationsförmåga med ett annat företags styrka i distributionen, menar Johan Rosenberg.

Andra ledande branscher när det gäller affärer med förmågor som ledstjärna, var hälsa och telekommunikation, båda med 90 procent kapacitetsdrivna affärer. På andra sidan återfanns olje- och gasindustrin (62 procent), där förvärv av tillgångar ofta spelar en viktig roll utöver kapacitetsdelarna.

Studien visar att de uttalade strategiska avsikterna som uttalas i företagens pressmeddelanden i samband med en affär, oftast visade sig ha liten eller ingen inverkan på värdeskapandet.

– Vi ser också att affärer som syftade till geografisk expansion utmärkte sig negativt, till stor del för att många av dem (34 procent) var affärer med lågt fokus på själva affären, avslutar Johan Rosenberg.

**Om undersökningen Doing the right Deals**  
PwC har tittat närmare på 800 affärer slutförda mellan 2010 och 2018, fördelade på de 50 största affärerna inom 16 branscher och med börsnoterade köpare. Affärerna analyserades med utgångspunkten i att hitta de karaktäristiska delar som bidrog till ett högre aktieägarvärde.

Undersökningen baserades på forskning utförd av Bayes Business School of City, University of London. När det gäller skattning av affärernas framgång så har mätperioden omfattat tiden strax före tillkännagivandet till ett år efter slutförandedag. Jämförelse har sedan gjorts med resultaten från det ledande lokala marknadsindexet under samma tidsperiod.


Rätt matchning av köpares och säljares förmågor ökar avkastningen för aktieägarna

**Den så kallade marknadsriskpremien för placeringar på den svenska aktiemarknaden har visserligen minskat i jämförelse med fjolårets rekordnotering, men ligger fortfarande på en historiskt hög nivå. När det gäller avkastning så går Corporate Finance-aktörer mot strömmen som enda kategori där kraven har ökat sedan förra året. För investeringar i bolag med så kallad ESG-profil så är avkastningskraven där generellt lägre. Det visar resultaten från årets riskpremiestudie från PwC som är den tjugotredje i ordningen.**

– Årets studie visar att marknadsriskpremien för investeringar på den svenska aktiemarknaden har minskat med en procentenhet till 6,7 procent. Men trots en urstark börs så har vi fortfarande historiskt höga nivåer på riskpremien. Det är bara vid tre tillfällen under undersökningens tjugotreåriga historia som vi har noterat en högre riskpremie, kommenterar Jon Walberg, ansvarig för företagsvärderingar på PwC.

**Corporate Finance-aktörer mot strömmen när det gäller avkastning**  
Enligt årets studie så har avkastningskravet för investeringar på börsen minskat inom samtliga kategorier utom en. För aktörer inom Corporate Finance märks istället en viss ökning och där snittet nu är 0,6 procentenheter högre än bland företrädare för riskkapital, samt hela hela 1,7 procentenheter över snittet för fondkommissionärer.

**Minskat intresse för statsobligationer som referens**  
Årets undersökning visar även att de senaste årens trend fortsätter när det gäller ett minskat användande av statsobligationer som referensränta för en riskfri investering.  
– Utvecklingen är särskilt tydlig när det gäller den femåriga statsobligationen som bara tre procent anger att de använder som referens, vilket kan jämföras med 14 procent ifjol. Nu säger närmare var tredje respondent att de utgår från andra räntor och bland annat då långsiktiga amerikanska räntor eller en långsiktig normaliserad ränta baserad på realränta, säger Jon Walberg.

**Lägre avkastningskrav vid investeringar i ESG-bolag**  
Rapporten visar även att avkastningskraven är generellt lägre för börsinvesteringar i bolag med så kallad ESG-profil. Hälften av respondenterna anser att de här investeringarna har ett lägre avkastningskrav och lika många menar att det inte påverkar avkastningskravet alls. Noterbart är att inte någon av de medverkande i undersökningen angav att ESG-profilering leder till ett högre avkastningskrav.  
– Slutsatsen vi drar här är att förväntningarna på positiv utveckling i nuläget är så pass mycket högre i de här bolagen. I vissa kategorier är riktningen än mer påtaglig och allra mest tydliga är förvaltare och fondkommissionärer, där 88 respektive 75 procent anser att avkastningskraven är lägre, avslutar Jon Walberg.

**Om undersökningen**  
Riskpremiestudien genomförs i form av enkätundersökningar riktade till större kapitalplacerare och andra aktörer på den svenska aktiemarknaden. Årets studie genomfördes under perioden 7-30 april 2021. Totalt erhölls svar från 34 aktörer inom kategorierna förvaltare, riskkapitalister, fondkommissionärer och rådgivare inom Corporate Finance. Här kan du ta del av studien: [https://www.pwc.se/riskpremiestudien](https://www.pwc.se/riskpremiestudien).

**För mer information**  
Jon Walberg, ansvarig företagsvärderingar, PwC Sverige  
[jon.walberg@pwc.com](mailto:jon.walberg@pwc.com)  
0709-29 32 11

**Fakta om PwC**  
PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med 2 900 medarbetare och 33 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra 36 000 kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i.

PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har 276 000 medarbetare i 157 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder.


Deals

Fortsatt högtryck för företagsförvärv under 2022

Rätt matchning av köpares och säljares förmågor ökar avkastningen för aktieägarna

Fortsatt hög nivå för riskpremien vid börsinvesteringar