Spermosens

Enligt WHO är infertilitet ett globalt hälsoproblem, och påverkar cirka 15 procent av världens befolkning i fertil ålder, vilket motsvarar att 60 miljoner par är påverkade av infertilitet. Hälften av orsakerna till infertilitet beror på fertilitetsproblem hos mannen. Idag undersöks spermierna enbart utifrån sina fysiska egenskaper. Nuvarande diagnostik kan undersöka och fastställa om det finns normalt antal spermier, hur de ser ut och om de rör sig normalt, men kan inte bedöma om spermien har förmåga att binda till äggcellen. Spermier med ett normalt utseende betyder inte att en man är fertil. Med Spermosens första produkt, JUNO-Checked, kommer det för första gången vara möjligt att bedöma spermiers förmåga att fertilisera äggcellen och välja en lämplig fertilitetsbehandling. Teknologin bakom Spermosens baserar sig på två oberoende forskargruppers upptäckt av det så kallade JUNO-proteinet i äggceller; på möss 2014 och i mänskliga äggceller 2018. I samband med att upptäckten 2018 blev publik såg Spermosens grundare, sedan tidigare verksamma inom fertilitetsforskning, möjligheterna med upptäckten och ansökte om patentskydd för JUNO-proteinet som indikator för manlig fertilitet, samma år grundades Spermosens. Upptäckten av JUNO-proteinet är viktigt inom fertilitetsfrämjande behandling då man hittills inte har haft möjlighet att bedöma spermiers bindningsförmåga till äggcellen. Med JUNO-proteinet som indikator för manlig fertilitet kan man avgöra om spermien har förutsättningar för att binda till och fertilisera äggcellen, och därmed ge IVF-kliniken ett beslutsunderlag på val av rätt IVF-behandling. Detta ger ökad sannolikhet att IVF-behandlingar leder till graviditet.